BRANDISTA

USA:s senaste handelspolitiska beslut – 25-procentiga tullar mot Kanada och Mexiko samt minskat internationellt stöd (bland annat till Ukraina) – har utlöst en global våg av bojkotter mot amerikanska varor. Från matbutiker i Ottawa till Facebook-grupper i Stockholm väljer upprörda konsumenter att vara med och påverka världspolitiken med plånboken.

Men gör bojkotter någon skillnad? Har vi några kort att spela mot Trump?

Låt oss snacka om det.

Bojkott som verktyg – historia och effekt

Konsumentbojkotter är inget nytt. Begreppet bojkott kommer från 1880, när irländska bönder stod upp mot godsägaren Charles Boycott för orättvisa hyror. Sedan dess har bojkotter använts för att påverka företag och politiska beslut. Montgomerys bussbojkott 1955–56 bidrog till att segregation förbjöds i USA, och #GrabYourWallet-rörelsen mot Trump-familjens företag ledde till att Ivanka Trump stängde sitt modevarumärke 2018.

Historien visar att bojkotter ibland fungerar. Frågan är – kommer det göra nu?

En värderingskrock lämnar inget utrymme för kompromiss

När USA nyss införde höga tullar på kanadensisk och mexikansk import svarade länderna snabbt med motåtgärder – och en våg av konsumentprotester. ”Välj kanadensiska varor,” uppmanade Justin Trudeau, och snart bojkottades amerikanska produkter i allt från livsmedelsbutiker till Systembolaget-liknande butiker i Ontario.

I Mexiko exploderade ilska på sociala medier direkt. Kampanjen Freeze Latino Movement uppmanar folk att sluta handla från USA-kedjor som Walmart, Starbucks och McDonald’s. Till och med Coca-Cola – Trumps favoritdryck – hamnar på svarta listan.

Samtidigt har beslutet att dra tillbaka stöd till Ukraina väckt starka reaktioner i Europa. I Norden och Baltikum sprids upprop om att sluta köpa amerikanskt.

Företag ansluter till bojkotten

Jag ser en utveckling som känns ny – konsumenters starka värderingsstyrning gör att även företag nu tvingas välja sida i globala frågor. Tidigare har konsumentvarumärken ofta försökt hålla sig neutrala, men nu ser vi hur flera europeiska bolag avbryter samarbeten med amerikanska leverantörer.

Flera företag i Europa har stoppat sina inköp av Tesla. I Norge tog marinförsörjaren Haltbakk Bunkers det ännu längre och stoppade all bränsleleverans till amerikanska krigsfartyg, som en direkt protest mot Trump-administrationens agerande mot Ukraina.

Sociala medier – bojkottens raketbränsle

Bojkotterna hade knappast fått samma genomslag utan sociala medier. I Kanada flödar listor på amerikanska varor att undvika, och butiker skyltar extra med lokalproducerade alternativ.

Här, på andra sidan Atlanten samlar Facebook-grupper tiotusentals medlemmar i Norden, där amerikanska varumärken pekas ut som ”köpförbjudna”. Hashtaggar som #BoycottUSA trendar på X och Bluesky.

Företagen försöker parera. Vissa tar aktiv ställning i frågan, vissa tar avstånd från politiken för att lugna kunderna, andra hoppas att stormen blåser över. Men i en tid där en viral video kan förändra ett varumärkes rykte över en natt är ingen immun.

Är det kört för USA:s varumärken?

Den stora frågan – är bojkotterna en kortlivad protest eller ett skifte i konsumtionsmönster?

Ekonomer menar att den direkta effekten på USA:s ekonomi kan bli begränsad – exporten till Kanada och Europa utgör trots allt en mindre andel av BNP. Total bojkott av USA-produkter är svårt i en global ekonomi. Många varor tillverkas i flera länder, och vissa varor från USA är svåra att ersätta. Paradoxalt nog kan bojkotterna även slå tillbaka – exempelvis är Kanada beroende av livsmedelsexport till USA.

Men bojkotterna speglar en djupare förändring i synen på USA. Om misstron biter sig fast kan den få långtgående konsekvenser för amerikanska företag.